Järnvägens trädgårdar
Redan från början fanns olika typer av planteringar med som en del av byggplanerna för järnvägen, för både nytta och nöje. Den främsta anledningen var att återställa området kring järnvägsstationerna efter byggarbetet, men planteringarna skulle även förmedla 1800-talets ideal om ett modernt samhälles struktur, ordning och bildning.
Kring stationerna skapades parker och prydnadsplanteringar. Längs spåren planterades häckar och träd som skyddade mot eventuella gnistor från ångloken som kunde antända omgivande bebyggelse. Planteringar för husbehov var också en viktig del, varför det planterades bärbuskar, fruktträd och köksträdgårdar vid banvaktsstugor och andra tjänstebostäder.
I början var det lokala trädgårdsmästare som skötte planteringarna. I samband med att västra stambanan öppnades för trafik år 1864 började en mer långsiktigt planerad verksamhet med planteringar kring järnvägsstationerna. Olof Eneroth anställdes som trädgårdsdirektör vid SJ för att leda arbetet. Trädgårdsdirektörens uppgift var att leda och övervaka arbetet med planteringarna och till sin hjälp hade han en trädgårdsmästare i varje distrikt.
Hallsbergs järnvägsstation, 1910 Foto: Okänd fotograf, Järnvägsmuseets samlingar/SMTM. CC-BY.
År 1879 utarbetades föreskrifter för hur Statens Järnvägars mark skulle användas. Mycket omsorg lades på vackert utformade planteringar med bladväxter och blommor i form av så kallade tapetgrupper. Tapetgrupper var en plantering av växter planterade enligt ett förbestämt mönster som var vanligt vid järnvägsstationerna.
SJ har tidigt egna plantskolor som försåg alla järnvägsparker och trädgårdar med träd, buskar och blommor. Även trädgårdarna kring tjänstebostäderna fick plantor från plantskolan.
År 1931 fanns fem huvuddepåer för växter, i Värtan, Alingsås, Hässleholm, Östersund och Boden. Vid varje depå fanns en trädgårdsmästare. Förutom dessa fanns 25 trädgårdsförmän placerade vid växtdepåerna samt utmed linjerna runt om i distrikten.
År 1972 togs beslut inom Statens Järnvägar att planteringsväsendet skulle upphöra och året därpå hade en över 100 år verksamhet inom SJ upphört.
Exempel på plantor och växter i växtförråd vid SJ år 1866:
- 52 Fruktträd
- 188 ympade fruktträdstelningar
- 3600 grundstammar till fruktträd
- 48 krusbärs- och vinbärsbuskar
- 118 hallonbuskar
- 12 300 häckplantor
- 6 630 park- och prydnadsbuskar
- 1 100 kantväxter
- 2 760 växthusplantor
- 620 fleråriga blomsterplantor
- 700 törnbuskstammar
Staten som trädgårdsmästare
Beställ en bok
Beställ boken Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente via e-post nedan. I boken, som är Anna Lindgrens doktorsavhandling, undersöks vilka händelser och ideal som präglade uppbyggnaden och nedskärningen av den statliga järnvägens planteringsverksamhet i Sverige, avgränsat till de två nedslagen 1855–1875 och 1955–1975.
Det går också bra att nå oss på telefonnummer: 026-455 1460
Vi skickar mot faktura.