Arbetsuppgifterna bestod i olika administrativa kontorsgöromål. När den teoretiska delen av kursen var genomgången skulle den blivande stationsskrivaren bland annat ha kunskaper i:

  • engelska språket
  • tyska språket
  • telegrafering 
  • stenografi
  • bokföring och redovisning
  • postgöromål
  • järnvägsgeografi författningsbestämmelser

Därefter var det dags för den praktiska delen av utbildningen som gjordes på en järnvägsstation. Det gjordes under en tid av tolv månader (enligt 1916–1918 års kurs) och dessa tolv månader fördelades enligt nedan:

  • biljett- och resgodstjänst 1 1/2 månad
  • godsexpeditionstjänst 2 1/2 månader
  • magasins- och kajtjänst 1 månad
  • tågtjänst 1/2 månad
  • växlings- och ställverkstjänst 3 månader
  • vagntjänst 1/2 månad
  • stationsinspektorsexpeditionen 2 månader
  • trafikinspektörs- resp. trafikdirektörsexpedition 1 månad

År 1960 påbörjade Kaisa Gunnarsson en tvåårig stationsskrivarekurs. Hon blev SJ:s och Sveriges första kvinnliga stationsskrivare efter avslutad utbildning.

Fyra män samlade runt ett skrivbord i kontorsmiljö.

Gruppbild från Stationsinspektorsexpeditionen i Liljeholmen 1928.