Riksdagen beslutade i maj 1878 att gemensam borglig tid skulle införas i Sverige efter årsskiftet. Man valde att lägga sig ”mitt emellan” Stockholm och Göteborg, dvs på 12 minuter. Det gjorde att vi var först i världen att införa gemensam tid för hela landet.

Landet har från västligaste till östligaste delen av landet en tidsskillnad på 42 minuter. När järnvägarna och då i första rummet Statens Järnvägar började knytas ihop från Göteborg till Stockholm 1862 uppstod problem. 
Vilken tid ska gälla? Beslutet blev att använda sig av Göteborgs horisont och kalla den järnvägstid. Till stockholmarnas förtret, varför var det inte Stockholms tid som skulle gälla! Förklaringen är enkel, det är lättare att lägga till än att dra ifrån.
Stockholm ligger + 24 minuter från Göteborg. Befolkningen fick under en tid förhålla sig till två tider, den lokala och järnvägstiden, vilket på järnvägsstationernas ur gjorde att de hade två minutvisare, en för den lokala och en som visade järnvägstiden.

Järnvägstid införs på Västra stambanan

Den 1 november 1862 infördes järnvägstid på västra stambanan. Det gjordes så att med tåget dagen före medreste en urmakare som skulle ställa alla klockor så att de visade rätt tid=järnvägstid. När järnvägen till Malmö blev klar 1864 infördes även där järnvägstid göteborgstid.

Även de privata järnvägarna hade järnvägstid men det är svårare att finna bevis på det så tydligt som vid SJ. Järnvägen mellan Gävle och Falun annonserade i tidtabeller på 1870-talet om att järnvägstid gällde.


Systemet var omständligt. Det var en kompromiss, enighet om gemensam tid uteblev ända fram till 1878 när beslut i Riksdagen ändrade på saken och 1879 infördes gemensam borglig tid för hela landet. Sverige var faktiskt först i världen med gemensam tid.

 

 

 

Gemensam borglig tid